Vår skola 6

Vilken glädje att få ta över datorer som kommunalhuset anser för gamla. Gamla svartvita 8086:or eller ABC 80?
Nej, 386:or med 40 Mb hårddisk, 4 Mb Ramminne och VGA-skärmar. Stackars personal på kommunalhuset som behövt sitta med dessa gamla och ålderdomliga saker.
Naturligtvis måste man ha en 486 DX för att skriva ut fakturor för vatten och sophämtning. Det är tur att inte alla i kommunen har lika stora krav. Naturligtvis unnar vi inom skola kontoristerna på kommunalhuset att ha moderna datorer. Men när man byter ut fullt användbara datorer reagerar vi inom skolan. Kunde inte vi få moderna datorer istället? Pengarna finns tydligen.
Nej, inte inom skolans budget. Det spelar mycket stor roll från vilket konto pengarna tas.
Jaha, då vet man det.
Det är bara det att när det blir i början av december, så tas alla pengar som är kvar på kontona och läggs i en enda stor hög. Den förvaltning som då har sparat, blir av med pengar och den förvaltning som har slösat, får lite mer pengar.
Uppmaningen till kontoinnehavarna i kommunen borde därför vara att i januari redan ha tömt kontot för att sen i december få lite mer från de sparsamma.
På detta sättet kunde vi inom skolan ju beställa en massa nya datorer med tillbehör under året och sen låta andra förvaltningar betala kalaset. Så gjorde man nämligen på kommunalhuset.
Det visade sig i slutet av förra året att vissa förvaltningar hade sparat så till den milda grad att det fanns pengar över. Dessa togs om hand av någon ekonomiansvarige i kommunen (han sitter på kommunalhuset) som då beställde nya datorer till huset.
- Så kan man väl inte göra? säger naturligtvis vän av ordning.
Det är ju gjort och ingen kan säga att det var fel. Man har följt kommunens interna ekonomiregler. Konstigt att ekonomi- och budgetansvarige i kommunen samtidigt är dataansvarig för kommunalhuset.
Man ska inte gnälla. När det regnar på prästen, så droppar det på klockaren. Vi fick ju på så sätt ett par "nya" datorer till vår skola. Och detta för en billig peng. Hövdingen betalade 4500 kr ur skolans konto för inventarier, för tre begagnade datorer från kommunalhuset. Det är tur att fröken Landin har gått i pension (äntligen), för inventariepengarna ska bl a gå till inköp av gardiner och slungbollar enligt henne.
Jag ägnade lite tid med att installera program i datorerna och sen sattes de ut i tre skolsalar. Till elevernas och även lärarnas glädje.
Nu kom tanken: Kunde inte personalen köpa begagnade datorer till ett billigt pris?
Jodå, men nu finns det inga begagnade datorer att köpa längre, utan alla som ska bytas ut ska flyttas till annan verksamhet.
Jaha, dags för nästa tanke: Kommunen kunde ju köpa in ett antal datorer som personalen sen betalade via avdrag på lönen. Låt säga, 500 i månaden till dess att datorn var betald. Tanken var allt för bra. Kommunen kan ju inte ligga ute med pengar för de anställda.
Dessutom kan det vara olagligt, trots att man gjort så i många andra kommuner.
Nåja, vi får väl nöja oss med de datorer som vi har tillgång till på skolan.
Men personalen har börjat fråga mig vad det ska köpa för en dator.
- Köp PC, så har ni samma hemma som på skolan, svarar jag då helt allmänt.
- Vilket märke ska jag välja? undrar de då.
- Låt plånboken bestämma, blir nästa svar.
Detta är jobbigt. Om de nu köper en dator för stora pengar, och veckan efter ser de en annons för en likvärdig dator, fast billigare, så är det naturligtvis mitt fel. Jag vill inte ge köpråd. Det kan bli helt fel när man ska vägleda kollegor som inte har det ringaste kunskaper om datavärlden. En gång sa jag att någon skulle köpa den som var snyggast, en gång sa jag att bara den startar på första försöket så är den bra.
När några nu har investerat i dator, så har de svårt att förstå att det behövs program för att datorn ska kunna användas vettigt. Hövdingen på skolan tyckte ju att det räckte med Windows. Han har ju en 486:a fullt utrustad med program från försäljaren och dessa startas ju i Windows, så då räcker det.
Hårdvara är på vår skola gardinstänger. Mjukvara är gardinen.